BROTTMÅL
I så fall behöver du en försvarsadvokat, någon som står på din sida och vars enda uppgift är att tillvarata dina intressen. I många fall har du rätt till en offentlig försvarare, utsedd av tingsrätten.
Får jag själv välja försvarsadvokat?
Ja, du har rätt att själv begära den advokat eller den advokatbyrå som du vill ska företräda dig.
Hur gör jag för att välja försvarsadvokat?
Det gör du genom att informera polis eller åklagare, skriftligen eller muntligen. Om du inte gör ett aktivt val kommer tingsrätten att utse en offentlig försvarare.
Kan jag byta försvarsadvokat?
Ja, i många fall har den som är missnöjd med sin offentliga försvarare rätt att byta försvarare, under förutsättning att bytesbegäran är motiverad.
Måste jag ha en försvarsadvokat?
Om du har blivit kallad till polisförhör rekommenderar vi alltid att du diskuterar igenom ditt ärende med en försvarsadvokat innan det första förhöret. Som misstänkt befinner du dig i en utsatt situation och det är därför viktigt att du har en försvarsadvokat som du litar på vid din sida redan vid det första förhöret.
Vad kostar en försvarsadvokat?
En offentlig försvarare bekostas av staten. Om du döms för brott kan du däremot komma att behöva återbetala hela eller delar av försvararkostnaderna till staten. Ifall du är misstänkt för mindre allvarlig brottslighet, som endast kan leda till böter, har du i regel inte rätt till en offentlig försvarare. I så fall har du möjlighet att anlita en privat försvarare.
LEBER åtar sig uppdrag som offentlig och privat försvarare och har kontor i Stockholm, Norrtälje och Nyköping. Vi åtar oss även uppdrag i övriga delar av landet. För oss är det viktigt att i ett tidigt skede, tillsammans med klienten, lägga upp ett effektivt och solitt försvar. Därför erbjuder vi kostnadsfri rådgivning för dig som är misstänkt för brott. Kontakta oss om du har frågor kring brottmål eller är i behov av en försvarsadvokat så berättar vi mer om hur vi på bästa sätt kan hjälpa dig.
I många fall kan du få stöd under rättsprocessen i form av ett målsägandebiträde, en advokat eller en jurist, som har till uppgift att stötta och tillvarata dina intressen. En viktig del av målsägandebiträdets uppdrag är att begära skadestånd och tillse att du får upprättelse för den kränkning och det lidande som brottet inneburit. Du har rätt att själv välja ditt målsägandebiträde när du har gjort en polisanmälan, genom att informera polis eller åklagare om vilken advokat eller vilken advokatbyrå som du vill bli företrädd av.
Vad kostar ett målsägandebiträde?
Ett målsägandebiträde kostar dig inte någonting, det bekostas av staten.
LEBER åtar sig uppdrag som målsägandebiträde i Stockholm, Norrtälje och Nyköping men även i övriga delar av landet. Om du har blivit utsatt för brott kan du alltid vända dig till oss för kostnadsfri rådgivning. Hör av dig till oss om du behöver råd och stöd som brottsutsatt så hjälper vi dig.
FAQ
Nedan följer ett axplock av de frågor vi ofta får från personer som hör av sig till oss i anledning av att de utsatts- eller blivit misstänkta för ett brott. För det fall att du inte hittar svaret på din eventuella fråga nedan är du välkommen att höra av dig till oss med din fråga eller fundering.
En målsägande är den person som har blivit utsatt för ett brott. Målsäganden har rätt att delta i rättsprocessen, lämna vittnesmål och framföra krav på skadestånd. Vid behov kan målsäganden få ett målsägandebiträde som ger juridiskt stöd och företräder deras intressen under förundersökningen och rättegången.
Den tilltalade är den person som är misstänkt och åtalad för ett brott. Den tilltalade har rätt att försvara sig, att få information om misstanken och att anlita en försvarare. I Sverige gäller principen om oskyldighetspresumtion, vilket innebär att den tilltalade anses oskyldig tills en domstol har fastställt skuld genom en lagakraftvunnen dom.
Den tilltalade har rätt att få veta vad misstanken gäller, att anlita en försvarare och att förhålla sig tyst under förhör. Vid allvarligare brott kan en offentlig försvarare utses. Målsäganden har rätt att bli informerad om utredningen, att framföra sina synpunkter och att begära skadestånd. Både tilltalade och målsägande har i regel rätt att ta del av förundersökningsprotokollet när utredningen är avslutad.
En offentlig försvarare är en advokat som utses av domstolen för att hjälpa den tilltalade i brottmålsprocessen. Den offentliga försvararen ger juridisk rådgivning, deltar under förhör och rättegångar, och försvarar den tilltalades rättigheter. Kostnaden för den offentliga försvararen täcks av staten, men om den tilltalade fälls kan denne behöva betala tillbaka hela eller en del av kostnaden beroende på sin ekonomiska situation.
Ett målsägandebiträde är en jurist eller advokat som utses av domstolen för att stödja målsäganden under brottmålsprocessen. Målsägandebiträdet hjälper till med skadeståndsanspråk, ger juridisk rådgivning och ser till att målsägandens rättigheter tillvaratas under förundersökning och rättegång. Kostnaden för målsägandebiträdet bekostas av staten.
En förundersökning är den utredning som polis och åklagare genomför för att fastställa om ett brott har begåtts och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal. Under förundersökningen samlas bevis, vittnen förhörs och teknisk bevisning analyseras. Om bevisningen är tillräcklig kan åklagaren väcka åtal.
Åklagaren bedömer om det finns tillräckliga bevis för att den tilltalade ska kunna dömas för brottet. Om åklagaren anser att denne har tillräckliga bevis för att få den misstänkte dömd väcker åklagaren åtal. Detta innebär att ärendet lämnas över till domstolen för prövning. Under rättegången presenterar åklagaren bevisningen och argumenterar för att brottet har begåtts.
Huvudförhandlingen är rättegången där domstolen prövar om den tilltalade är skyldig eller oskyldig. Under förhandlingen lägger åklagaren fram bevisning och förhör vittnen, målsäganden och den tilltalade. Försvararen argumenterar för den tilltalades oskuld eller förmildrande omständigheter och åberopar och presenterar eventuell bevisning som den tilltalade önskar föra fram. Domstolen fattar sedan beslut om skuld och påföljd.
Oskyldighetspresumtionen är en grundläggande princip i svensk rätt som innebär att en person anses oskyldig tills dess att en domstol har fastställt skuld genom en lagakraftvunnen dom. Det är åklagaren som har bevisbördan och måste visa bortom allt rimligt tvivel att den tilltalade är skyldig.
De vanligaste påföljderna är böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, samhällstjänst och fängelse. Andra påföljder kan vara rättspsykiatrisk vård, ungdomsvård eller en kombination av påföljderna t.e.x. skyddstillsyn med särskild föreskrift om vård. Domstolen väljer påföljd utifrån brottets allvar och den dömdes personliga omständigheter.
Skyddstillsyn är en påföljd som innebär att den dömde står under övervakning under en prövotid på tre år. Under denna tid kan krav ställas på behandling eller andra åtgärder för att minska risken för återfall i brott. Om brott begås under prövotiden kan påföljden omvandlas till ett strängare straff.
Villkorlig dom innebär att den dömde slipper fängelse under förutsättning att denne inte begår nya brott under en prövotid på två år. Det kan ses som en form av varning och används ofta för förstaförbrytare där brottet inte är av allt för allvarlig art.
Samhällstjänst är en påföljd som innebär att den dömde istället för fängelse utför oavlönat arbete under ett visst antal timmar. Arbetet ska utföras under övervakning, och den dömde måste samtycka till att genomföra samhällstjänst.
Rättspsykiatrisk vård är en påföljd som döms ut om den tilltalade har begått brottet under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Vården sker på en rättspsykiatrisk klinik och avslutas när patienten inte längre anses vara en fara för sig själv eller andra.
Ett skadeståndsanspråk är en begäran från målsäganden om ersättning för de skador som brottet har orsakat. Det kan inkludera ersättning för ekonomiska förluster, fysiska skador, psykiskt lidande eller kränkning. Domstolen beslutar om skadeståndet som en del av domen.
Preskription innebär att åtal inte kan väckas efter en viss tidsfrist. Preskriptionstiden varierar beroende på brottets allvarlighet och är två år för mindre allvarliga brott och upp till 25 år för allvarliga brott som grov våldtäkt. För brott som mord gäller ingen preskriptionstid.
Ja, en dom från tingsrätten kan överklagas till hovrätten. Överklagandet måste lämnas in inom tre veckor från det att domen meddelades. I överklagandet ska du ange vilka delar av domen du vill att hovrätten ska pröva och varför.
Hovrätten prövar målet på nytt och kan ta upp bevisning och förhör på nytt om det behövs. Om hovrätten inte ändrar tingsrättens dom fastställs den. I vissa fall kan hovrättens dom överklagas till Högsta domstolen, men det krävs prövningstillstånd.
Brottsofferstöd är hjälp som erbjuds till personer som blivit utsatta för brott. Det kan inkludera samtalsstöd, hjälp att förstå rättsprocessen och stöd vid rättegång. Stödorganisationer, som Brottsofferjouren, erbjuder ofta dessa tjänster kostnadsfritt.
En advokat kan skydda dina rättigheter, ge juridisk rådgivning och säkerställa att du får en rättvis prövning. Oavsett om du är tilltalad, misstänkt eller målsägande kan en erfaren advokat göra stor skillnad för att uppnå ett gynnsamt resultat i ditt ärende.
KONTAKTA OSS
Juridiska tjänster tar ofta avstamp i det personliga mötet mellan jurist och klient. Det kan härav vara svårt att på förhand veta vilken jurist eller advokat man ska vända sig till med den situation som man behöver hjälp med.
Leber Advokatbyrå erbjuder med anledning härav ett förutsättningslöst personligt samtal om 15 minuter med någon av våra advokater eller jurister. Denna kostnadsfria konsultation är främst riktad till dig som behöver vägledning i en juridisk fråga eller är osäker på hur du ska inleda ditt ärende.
Du är välkommen att ringa till oss på helgfria vardagar mellan kl. 08:30 – 17:00.
Det går även bra att ställa dina frågor direkt via kontaktformuläret eller maila dem till oss så kontaktar vi dig så snart som möjligt, vanligtvis samma dag.
Den 11 januari 2016 inrättades Konsumenttvistnämnden hos Advokatsamfundet. Konsumenttvistnämnden ger dig som konsument möjligheten att få arvodestvister och ekonomiska krav som du som konsument riktar mot en advokat eller en advokatbyrå prövade i nämnden. Med konsument i detta sammanhang avses fysisk person, som agerar för ändamål som faller utanför närings- eller yrkesverksamhet. En förutsättning för att konsumenttvistnämnden ska pröva din framställan är att du först har kontaktat ansvarig advokat eller jurist vid advokatbyrån för att försöka nå en lösning.
Mer information om konsumenttvistnämnden finns på advokatsamfundets hemsida
www.advokatsamfundet.se/konsumenttvistnamnden
LEBER Advokatbyrå